Basilika Kyrka

Basilika Kyrka – En kyrklig hederstitel med antika rötter

Basilika var ursprungligen benämningen på de gemensamma fornkristna kultrummen i romarriket. Idag är ordet basilika en beteckning och hederstitel inom den romersk-katolska kyrkan för kyrkor av särskilt hög rang.

Denna hederstitel regleras i katolsk kyrkorätt och det är påven som beslutar om en kyrka ska upphöjas till basilika.

En basilika har högre rang än andra kyrkor, men lägre rang än katedraler. Efter att ordet kyrka blev det gängse ordet för en kyrkobyggnad, blev basilika beteckningen för ett fåtal särskilt viktiga kyrkor nära påvens säte i Rom, för att därefter utvecklas till dagens hedersbenämning och på 2020-talet omfatta mer än 1800 kyrkobyggnader.

  • Huvudkriterier för Basilika-Status
    • Historisk betydelse
    • Arkitektonisk skönhet
    • Liturgisk funktion och aktivitet
    • Kyrklig och pastoral betydelse
Egenskap Beskrivning
Ursprung Fornkristna kultrummen i romarriket
Nuvarande användning Hederstitel för kyrkor inom romersk-katolska kyrkan
Regleras av Katolsk kyrkorätt
Rangordning Högre än vanliga kyrkor, lägre än katedraler
Antal kyrkor Över 1800 kyrkobyggnader på 2020-talet

Arkitektonisk utformning och status

Ordet basilika avsåg ursprungligen en viss arkitektonisk utformning; dock påverkar en kyrkobyggnads arkitektur inte dess status som basilika. I princip kan alla kyrkobyggnader upphöjas till basilika oavsett utformning. Detta innebär att titeln basilika idag är mer en hederstitel än en beskrivning av byggnadens form.

Betydande pilgrimsmål

Många basilikor är betydande pilgrimsmål, då de ofta uppförts runt en gravplats eller relikgömma, där troende katoliker vallfärdar för att tillbe. Vissa pilgrimskyrkor, som basilikor, tar emot miljoner besökare per år. Kyrkor kan också få status som basilika baserat på religiösa händelser som kopplas till platsen eller deras historiska eller geografiska betydelse.

Ursprung och betydelse av ordet basilika

Basilika kommer från grekiskans basileios, som betyder kunglig, och avser i byggnadssammanhang en ståtlig hall. Byggnadsformen hade förebilder i det forntida Egypten. I det latintalande romarriket avsåg ordet basilica en hallbyggnad kopplad till forum, som användes för handel eller rättsskipning.

Arkitektonisk form av romerska basilikor

För att ge stora golvytor och goda ljusförhållanden fick en romersk basilika en särskild arkitektonisk form, genom att en rektangulär byggnad gavs ett mittskepp som var högre än sidoskeppen, och att en rad fönster placerades ovanför sidoskeppens tak.

Kristendomens påverkan på basilikans utveckling

När kristendomen blev statsreligion i Romerska riket på 300-talet e.Kr. användes till en början ofta basilikor för den gemensamma kulten, vilka kom att utgöra fornkyrkans gudstjänstlokaler. Denna byggnadsform har sedan dess fortsatt att utgöra en stomme för kyrkobyggnader inom den västliga kyrkan, ofta utvecklad med ett kor och tvärskepp.

Ursprung och utveckling av ordet kyrka

Så småningom utvecklades ett separat ord för gudstjänstlokaler, kyrka, ur grekiskans kyriakon, som betyder ”som hör till Herren” eller ”Herrens hus”. Benämningen basilika kom dock att kvarstå för sju kyrkobyggnader uppförda i Rom på 300- och 400-talen, som hade stark koppling till påven i hans egenskap av biskop av Rom.
Basilika Kyrkan, med sin majestätiska arkitektur, är en historisk plats för andakt och en arkitektonisk pärla.

Basilika som hedersbenämning

Senare kom även andra betydelsefulla kyrkor att kallas basilika, och ordet utvecklades till ett begrepp eller en hedersbenämning, utan koppling till den arkitektoniska formen. Exempelvis kallas den gamla romanska kyrkan Basilica San Piero a Grado i utkanten av sydvästra Pisa, byggd på 900-talet, för basilika och blev pilgrimskyrka eftersom aposteln Petrus enligt legenden landsteg i närheten.

Arkitektoniskt och rituellt formbegrepp

Parallellt har det arkitektoniska begreppet basilika fortsatt att utgöra ett fristående formbegrepp för långsträckta flerskeppiga byggnader med ett högre mittskepp och överljus. Det rituella och arkitektoniska formbegreppet av basilika har således fortsatt att utvecklas parallellt.

Rangordning och kategorisering av basilikor

Basilikor uppdelas eller rangordnas i två huvudgrupper: större basilikor och mindre basilikor. I slutet av 2020 fanns 1 872 kyrkor över hela världen med titeln mindre basilika. Däremot finns endast fyra kyrkor som benämns större basilika, alla belägna i centrala Rom och knutna till påvestolen. Skillnaden mellan kategorierna verkar ha uppstått i början av 1700-talet.

Privilegier associerade med statusen som basilika

Med statusen som basilika följer vissa privilegier, som till exempel rätten att använda vissa liturgiska symboler och företrädesrätt vid vissa kyrkliga ceremonier. Dessa privilegier är både en hedersbetygelse och ett tecken på kyrkans särskilda band till påven.