Historisk Bakgrund och Invigning av Hedvig Eleonora Kyrka
Hedvig Eleonora Kyrka, ofta kallad Östermalmskyrkan, är en imponerande kyrkobyggnad belägen vid Storgatan nära Östermalmstorg i Stockholm. Denna praktfulla kyrka är en vital del av Svenska kyrkan och tjänar som församlingskyrka för Hedvig Eleonora församling i Stockholms stift.
Kyrkan invigdes den 21 augusti 1737 och bär namnet efter Karl X Gustavs gemål, drottning Hedvig Eleonora.Historien om Hedvig Eleonora Kyrka börjar dock långt innan dess, med dess rötter som sträcker sig tillbaka till Ladugårdslandets tidiga kyrkliga historia.
- Arkitektur
- Uppförd i en barockstil
- Designad av arkitekten Göran Josuæ Adelcrantz
- Interiör
- Utsmyckad med måleri av Georg Engelhard Schröder
- Innehåller en predikstol och ett altare av betydande konstnärligt värde
- Orgel
- En av kyrkans centrala musikinstrument
- Har genomgått flera restaureringar och ombyggnationer
| Fakta | Information |
|---|---|
| Invigningsdatum | 21 augusti 1737 |
| Arkitekt | Göran Josuæ Adelcrantz |
| Stil | Barock |
| Församling | Hedvig Eleonora församling |
| Stift | Stockholms stift |
| Plats | Storgatan, Östermalmstorg, Stockholm |
Församlingens Uppkomst
År 1672 blev Ladugårdslandet en egen församling efter att ha skiljts från S:t Jacobs församling. Denna nya församling, som ursprungligen kallades Ladugårdslands församling, hade Amiralitetskyrkan på Kyrkholmen som sin kärna. I början stod amiralitetspredikanten i spetsen för den andliga ledningen, under överinseende av kyrkoherden i S:t Jacob. Med tiden växte behovet av en egen kyrkobyggnad, vilket ledde till planerna på att uppföra det som idag är Hedvig Eleonora Kyrka.
Den Första Kyrkobyggnaden
Redan 1615 fanns en amiralitetskyrka på Kyrkholmen, nuvarande Blasieholmen där Nationalmuseum står idag. Men under Karl XI:s förmyndarregering år 1664 beslutades det om en ny kyrka, ritad av stadsarkitekten Jean de la Vallée. Grundläggningen skedde 1669, och den åttkantiga grundplanen kan ses i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna. Trots detta avstannade bygget snart på grund av finansiella svårigheter, och en provisorisk träkyrka uppfördes istället. Det var inte förrän 1725 som bygget av den nuvarande kyrkan återupptogs, denna gång under ledning av arkitekten Göran Josuae Adelcrantz.
Arkitektoniska Fasförändringar
Hedvig Eleonora Kyrka bär på en rik historia som speglas i dess arkitektur. Kyrkans kupol är särskilt anmärkningsvärd eftersom den skiljer sig markant från underpartiet både stil- och storleksmässigt. Kupolen tillkom mellan åren 1866 och 1868, efter ritningar av arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander, och senare omarbetningar av hovarkitekten Bror Carl Malmberg. Dessa förändringar representerar de olika skeden i kyrkans byggnadshistoria.
Gravkoren och Kyrkklockan
Vid kyrkans västfasad finns två gravkor som utgör resterna av de aldrig fullbordade västtornen, påbörjade 1755 men omvandlade till gravkor 1792. Dessa gravkor är idag viktiga historiska element. Kyrkan är också hem för Storklockan, gjuten 1639 för Kronborgs slott och tagen som krigsbyte av Carl Gustaf Wrangel. Med en vikt på 4,73 ton är den en av Sveriges tyngsta kyrkklockor och ett imponerande historiskt artefakt.
Begravda Personligheter
Många kända personer har sitt sista vilorum på Hedvig Eleonora kyrkogård. Bland dessa återfinns bland andra Elis Schröderheim, en framstående figur i svensk historia. Kyrkogården och dess gravar är en påminnelse om de många liv som har berört och format samhället genom tiderna.
Orgeln och dess Musik
Den mekaniska kororgeln som finns i kyrkan byggdes 1966 av Grönlunds Orgelbyggeri AB i Gammelstad. Orgeln är helmekanisk och utrustad med slejflådor. Det har gjorts flera inspelningar av musik framförd på kyrkans orglar, vilket vittnar om instrumentets kvalitet och kyrkans musikaliska tradition.
Spökhistorier och Legender
Som med många andra historiska platser i Stockholm, sägs även Hedvig Eleonora Kyrka vara hem för flera spöken. En av de mest berömda legenderna är om Ladugårdslandets vita fru, som sägs vandra genom kyrkan ledd av ett huvudlöst barn. Andra spökhistorier inkluderar berättelser om Carl von Cardell och de mystiska händelserna som omgav hans begravning 1821. Dessa berättelser tillför en mystisk och spännande dimension till kyrkans historia.
