Historisk Bakgrund och Arkitektur av Lovö Kyrka – En Historisk Juvel på Lovön
Lovö kyrka är en kyrkobyggnad av stor historisk betydelse belägen på Lovön i Stockholms stift. Med sina rötter troligen sträckande sig tillbaka till 1100-talet, har denna kyrka varit ett andligt centrum för Lovö församling genom århundradena.
Dess arkitektur har genomgått flera förändringar, med utvidgningar under slutet av 1200-talet och på 1600-talet, samt tillägg av ett torn under sen medeltid. Kyrkans interiör speglar dess långa historia, med över trettiotal gravstenar som tillhör personer associerade med Drottningholms slott.
- Arkitektoniska Förändringar
- Utvidgningar under 1200-talets slut
- Ytterligare utvidgningar på 1600-talet
- Tillägg av torn under sen medeltid
- Interiör och Gravstenar
- Över trettio gravstenar från olika epoker
- Associerade med Drottningholms slott
| Århundrade | Förändringar | Noterbara Element |
|---|---|---|
| 1100-talet | Grundläggning av kyrkan | Startpunkt för Lovö kyrkas historia |
| 1200-talet | Utvidgningar i slutet av århundradet | Expansion av kyrkans struktur |
| 1600-talet | Ytterligare utvidgningar | Anpassningar för att möta församlingens behov |
| Medeltiden | Tillägg av torn | Arkitektoniskt inslag som definierar kyrkans silhuett |
Restaureringar och Renoveringar
Under 1930-talet genomfördes en betydande restaurering av Lovö kyrka, där man gjorde upptäckten av runstenar från 1100-talet. År 2004 renoverades kyrkans interiör återigen, denna gång med Per Borgström som ansvarig arkitekt. En tidigare omfattande renovering ägde rum 1885, finansierad av lokala egendomsägare, vilket bland annat resulterade i installationen av nya fönster och en åskledare.
Gravmonument och Betydelsefulla Personer
På Lovö kyrkogård finns ett anmärkningsvärt gravmonument över den kände skalden Olof von Dalin och matematikern Samuel Klingenstierna, båda lärare till Gustav III. Detta monument, som restes 1769, är ett verk av Jean Eric Rehn och bekostades av kungens mor, Lovisa Ulrika. Kyrkogården är även viloplats för andra framstående personer såsom Ralph Erskine, Carin Göring och Eva Remaeus.
Runstenarna på Lovö
Runt kyrkan kan besökarna finna fem runstenar, vilka tidigare varit en del av kyrkans struktur. Dessa stenar, som nu rest framför sina ursprungliga platser, bär inskriptioner som vittnar om övergången till den kristna tiden på 1000-talet. Deras närvaro på Lovö kyrkogård förstärker platsens historiska och kulturella värde.
Utvidgningen av Kyrkogården
Under 1830-talet växte Lovö kyrkogård i och med tillägget av en skogskyrkogård, Lovö skogskyrkogård, belägen intill Lovö kyrkallé. Denna utvidgning ligger cirka 800 meter öster om själva kyrkan och bidrar till områdets grönskande och fridfulla karaktär.
Klockargården och Lovös Prästgård
Väster om Lovö kyrka ligger Klockargården, som tjänar som sockenstuga för Lovö församling. Bredvid denna historiska byggnad står den gamla klockstapeln, daterad till 1868. En bit längre västerut återfinns Lovös gamla prästgård, vars huvudbyggnad härstammar från 1766. Byggnaden innehåller välbevarade kakelugnar från 1700-talet och ett gammalt kök med bakugn och kalkstensgolv. Prästgården moderniserades under 1936-1937 under ledning av arkitekten Ragnar Hjorth och är idag en del av Svenska kyrkans prästlönetillgångar, där det nu drivs en ekologisk mjölkgård.
